För några år sedan när jag var riktigt under isen skulle jag hälsa på på min dåvarande arbetsplats. Jag minns att jag inte kände det minsta lilla för det, men det var bestämt och ingick i min rehabplan, så jag klädde mig i det mest färgstarka jag kunde hitta i garderoben och gjorde mig fin. En säljare som var på besök noterade att " Vad pigg och fräsch du ser ut!", varpå jag replikerade " Tack, alltid lurar jag någon och har jag tur så lurar jag kanske till och med mig själv!"
Att "lura" mig själv har blivit ett verktyg jag ofta tar till när jag är lite nere.
Nu tänkte jag skriva ner lite klokheter angående tillvaron just nu, och har jag tur kanske jag så småningom kan känna dem i hjärtat och faktiskt tro på dem också.
Jag känner mig så stressad just nu när Linnea har blivit lite sjuk och är hemma och jag inte kan jobba så mycket som jag hade tänkt och känner att jag behöver. Men faktum är att jag har egentligen ganska gott om tid och behöver inte stressa så! Jag har dessutom förstående kunder som har livspusslat de också och vet att det ibland inte blir som man tänkt sig. Dessutom har både jag och familjen bättre kraft att jobba när vi alla är friska. Linnean är dessutom inne i en period då hon behöver sin mamma extra mycket, och nog sin pappa också. Och när mamma då är hemma är det svårt för en mammatörstig och febrig 2 1/2åring att förstå att man inte bara kan sitta i soffan och mysa!
Men du, mamman! Det går över! Nästa vecka får du mer tid över att jobba. Sitt ner med lillan och ge henne det hon behöver nu!
Vädret utanför fönstret är inte något vidare det heller! Regn och töväder! Den mysiga vintern från i helgen ersätts sakta men säkert av slask. Men lyssnar jag noga så hör jag faktiskt årets första koltrast drilla! Lämnar er med en varmare bild från i våras...
pink pink!
2 dagar sedan


